SÖNDAGEN 18/11

Vaknade i morse vid sex tiden, kunde inte somna om utan låg och tänkte på hur det skulle bli efter operationen.
Jag undrar om folk kommer uppfatta mig på samma vis då som de gör nu...
Kommer de behandla mig olika?...
Kommer jag behandla andra olikt från idag?...
Många frågor men få svar...
Men en sak är jag säker på, JAG VILL GÖRA OPERATIONEN!

Var och tränade fotboll idag, jobbigt när man "kasar" runt inomhus med en massa extra kilo till ingen nytta. Vi sprang inte så mycket idag utan spelade mest och det är roligast.
Jag har alltid "ont" i mina ben/knän när jag varit och tränat, men det försvinner på några dagar...lagom till nästa träningspass..!

Imorse berättade jag för mina 2 barn,  att jag ska opereras i början på nästa år.
Frågan kom och de undrade "varför?
Hmm... tänkte jag, nu ska jag försöka lösa detta på ett pedagogiskt sätt.
Så, jag började lite försiktigt att alla är ju olika (vill ju inte de ska få fel uppfattning att tjocka personer är mindre värda)
och jag är ju större än andra.
Då sa min tioårige son att jag var ju mittimellan så jag var ju inte olik. (jag blev tagen av hans kommentar)
Jag förklarade lite att man  lättare kan få en massa sjukdomar om man väger så mycket som jag gör, och då frågade min 7-årige son om jag inte kunde åka och operera mig direkt, för han ville inte att jag skulle bli sjuk!

Senare på kvällen när barnen hade lagt sig så låg jag och tänkte på att mina söner inte uppfattar mig som alldeles för fet.....och det värmde på ett konstigt vis!
Undra om det är för att jag trots alla mina kilo alltid varit med dem och lekt, spelat fotboll, åkt karuseller och allt annat som man gör med sina barn...
Har jag lärt dem att fast människor är olika tjocka så har man samma värde och man kan göra allt....
Undra vad mina barn egentligen tänker om att jag ska göra en operation som gör så att jag kommer väga lite mindre...
Jag som alltid menat på att alla är lika värde, oavsett hudfärg och storlek...

Jag läste på en blogg här igår en som ansåg att feta personer skulle få lösa 2 tågbiljetter för  att passageraren brevid inte fick plats.
Jag blev ledsen när jag läste den. Man vet ju aldrig om en person har en sjukdom. Även att det första en överviktig person gjorde när han/hon satt sig på tåget, plockade de fram en godispåse och började äta.
Sen skulle man införa köpstopp på alla kaloririka varor för överviktiga personer i alla affärer.
Var går gränsen?
Kan man diskrimenera människor hur som helst?
Är det någon som beklagar sig på en gravid kvinna för att hon är stor och tar plats?

Nu ska vi åka till svärfäräldrarna och då ska jag berätta nyheten får dem också!

Linda


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0