16/5

Tankar, tankar och ännu fler tankar..:)

Igår när jag var och jobba på fritidsgården,
kom jag att tänka på barnens/ungdomarnas tankar om min viktnedgång..
Det är bara 1 barn som sagt något.
Är det för att barn har lättare för att acceptera förändringar?..
Och de orden som kom från barnets mun var inte dens egna..:)
"ahaa...så mager du blivit!"....
och barnet är 9 år och har en diagnos typ damp.

Jag menar barn brukar ju ha frågor om allt,
men just detta har liksom bara accepterats..:)
och det är jag glad för..:)
Kan det vara för att de såg mig som person innan också..?
inte bara en stor människa?..
Som jag sagt innan har jag alltid gjort allt och lite till..
jag spelade fotboll när jag vägde 120 kg.
Jag har alltid varit med på barnens aktiviteter,
ofta varit den som dragit igång det...
Kan det vara så att barnen inte upptäcker det "onormala" om inte vi vuxna påpekar det?...

Nää..nu ska här ner och köpas frukost..
frallor och mannagrynsgröt ska det bli!
Stor-huliganen har ju fotbollsmatch!..:)

Linda

Kommentarer
Postat av: Lisbeth

Du har helt rätt i din tankegång. Barn ser personen och människan, deras "innersta", och bryr sig inte ett dyft om yttre företeelser, vare sig det gäller ålder, utseende, längd etc. De går helt på den kontakt och det bemötande de får med/av personen ifråga.

2009-05-16 @ 10:44:20
Postat av: Bim HD

Jag antar att barnet som ev sa så hade fått höra det från en vuxen... barn ser inte sådant utan påverkan, är bara så...

Må så grankott...

2009-05-16 @ 21:42:57
URL: http://sjoebacka.se/wordpress/
Postat av: Lillaviola

Min syster har gått ner 50 kg. Det syns! Men inte hos mina barn. De ser inte att moster har gått ner i vikt, men att hon klipp sig ser de och färgat slingor.

Så vikt ligger mer i den vuxnas ögon är barnet.



Kram på dig!

2009-05-18 @ 13:20:48
URL: http://lillaviola.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0